You have outdone youself

Det är ett pepptalk. Det är en välsignelse. En kram på distans, som det mesta nu för tiden. Finns inte adjektiv tillräckligt för att beskriva känslan av ytterliggare en låt, ytterliggare en spellista, ytterliggare ett pepptalk. Jag vet.  Motstår allt, hänger mig allt. Vill ha allt. Frossar i bitar av ett headspace jag inte längre kan ta del av, och ser alla detaljer. "Another level"? Skriker rakt ut i takt med att serotoninet pumpar ut i mina ådror. Tack.Men också - kan vi prata om att det har gått två år sen de svenska soundtracket till Disney-låtarna kom ut och jag fattade det inte förns imorse?! För det första- vem är jag? För det andra - hur i helvete har jag missat det? För det tredje - kan ödet bara sluta sparka mig i rätt riktning jag fattar vinkeln okej?!?! Fyller mitt liv med allt som påminner mig om morfar, och låter Powhatan röstad av Hans Josefsson, fylla mina daddyneeds och städar lägenheten i ett maniskt tempo.