3/7 2020

De viktigaste timmarna på dygnet, sömntimmarna, fick jag ihop alldeles för få av inatt. Men åtminstone spenderade jag de vakna natt-timmarna med min finaste vän som jag saknat så mycket men som äntligen kommit hem till Sverige efter alldeles för lång tid borta. Så jag klagar inte. Dagen har spenderats med folk jag tycker om, jag har stirrat och blängt och glott och suktat efter en annan människa jag också tycker om. Vi har lyssnat på ett oändligt tjat om tejprullar och soppåsar och handgranater och bilar och allt möjligt konstigt som bara en galning kan prata om i sån stor utsträckning. Ett tag trodde jag att jag skulle få en hjärnblödning. Tre av dem fyra kompanjonerna jag hade vid min sida lyckades somna, så mycket långtråkigt onödigt tjabbel var det från fru åklagare idag. Men jag är nöjd med dagen. Kvällen har hittills spenderats nerbäddad hemma i sängen helt utan sällskap av en endaste människa, oliv-mackor och boken Shantaram är det enda sällskapet jag haft och det har varit ganska skönt det med. Snart hoppas jag att ha samlat ihop energi nog för att förflytta mig in till badkaret, det återstår att se när det blir av, men det är ändå fredag och natten är ung så det gör väl egentligen inte så mycket.