Morgonbesök hos Pappa K

Halv sex imorse hade jag fortfarande inte somnat så istället för att tak-stirra så smygstartade jag dagen med en promenad. Jag gick ner till pappa K, till hans grav alltså. Önskar mer än något att jag bara kunnat knacka på dörren till hans lägenhet i huset här bredvid mitt eget men nu är det inte så... Det var ett kort men fint besök, solen smög sig fram och jag kände mig varm i kroppen när jag gick därifrån, fastän jag kände mig trasig. Det var så mycket jag behövde få ur mig, men tyvärr inte mycket som kom ut, men i alla fall några utav alla tusen tankar. Just nu har jag en hjärtekris utan dess like och jag hade v e r k l i g e n haft stor nytta av att bolla allting kring det med honom. Fina pappsen. ♡ Men jag vet ändå ungefär vad han skulle ha tyckt och sagt, tror jag.