En 94åring drömmer sig tillbaka.

Nu börjar mörkret komma sakta efter en mycket vacker dag.Och sorgligt nog så fick jag inte höra musiken från kyrktornet på grund av sopbilen. Men jag beundrar musikanterna som stod uppe på tornet, Jag minns hur rädd jag var när min pappa var med och spelade och han skulle gå upp på tornet. Mitt äldsta barnbarn kom idag på besök och då planterade hon nya blommor vid min veranda. Hjortarna har ätit upp två omgångar blommor förut så i kväll måste jag hålla vakt. Men som vanligt så går mina tankar tillbaka i tiden.Och ikväll blir det om min 20 årsdag. Då var det brukligt att ungdomarna gjorde en docka till den som fyllde. Var det en flicka som fyllde så fick hon en stilig kavaljer  och var det en pojke som fyllde blev det en snygg tjej. Och det var roliga kvällar när vi tillverkade dessa och sedan när det blev mörk smög vi dit med figuren och ställde utanför. När jag vaknade på min födelsedag stod det en snygg student och gratulerade mej. Nu hör det till historien att jag var mycket förtjust i en Högsjöpojke och han var student då.Men så gick åren och vi bodde på olika håll och hade familjer. Sedan efter 70 år så kom han och hans dotter och hälsade på. Och det var ju inte den pojken som jag minns och jag var nog inte den tjejen heller som han minns.Men vi hade mycket att prata om. Och sen den dagen mailar vi till varandra varje vecka och det blir mest om våra barn och barnbarn och vår krämpor och sedan förstår våra gamla minnen. Och nu funderar jag på om det kanske står en student utanför hos mej i morgon när jag fyller. Men jag fyller ju inte 20 förstås. Men mycket kan hända på smedvägen!