HJÄRTLJUD.

Idag var vi hos barnmorskan och lyssnade på lilla frös hjärtljud för första gången. Vilken upplevelse! Jag var rätt nervös innan. Tänk om det inte fanns något ljud? Barnmorskan varnade om att det kunde ta lite tid innan hon hittade hjärtljuden, men så fort hon satte mackapären mot min mage så hördes ett fint hjärtljud. Högt och tydligt så att det nästan ekade på hela mottagningen (viss överdrift, men högt var det). 150 slag i minuten slog det lilla, lilla hjärtat och det var alldeles förträffligt. Myten säger att om bebisen hjärta slår över 140 slag/minut, så är det en flicka. Det återstår att se om myten stämmer överens med verkligheten! Efter besöket hos barnmorskan åkte vi till Väla. Där firades hjärtljuden med en ny (mamma)klänning eftersom mina bröst har växt ur i stort sett alla mina överdelar och klänningar. Magen såg rätt söt ut i den här klänningen. Här är den lite mer uppspänd eftersom jag precis ätit lunch och dessutom var kissnödig, men den börjar absolut göra sig påmind.