Självtillit

Hej! Tittar på en YouTube-kanal som heter Wilma Reichel, där man får följa hennes cancerresa. Idag är hon friskförklarad och i den senaste videon så pratade hon om känslan av återfall. Hur hon lyssnar på alla kroppens små signaler och direkt kopplar dem till cancer. Även om CF inte är samma sak, alls, så satte hon ord på något som jag skulle vilja skriva om.  CF är ju en sjukdom som går i skov. Det finns ingen regel för hur ofta de där dipparna kommer. Man får ingen förvarning eller prognos för hur det kommer att se ut framöver. Det är där det mentala spelar så stor roll, att tro på framtiden, tro på att kroppen kommer att fixa det själv. Just nu har jag haft mer hosta i snart en vecka, kanske mer. Det är värre på morgonen, sedan framåt dagen mår jag bra och kan vara igång. Därför har jag inte velat starta antibiotika. Jag önskar att någon kunde bestämma åt mig när det är dags att påbörja en kur.  Så fort jag blir mer hostig så blir jag lite mer orolig. Tankar som "är jag påväg att bli sämre nu?", "har mina blåsvärden påverkats?". Det känns som att dessa tankarna växer till en stress och kan få mig att må sämre än vad jag gör egentligen. Just nu väntar vi på svar från sputumodling, innan vi vet vad som är rätt behandling. Men ibland så kan man behandla ändå och isåfall utgå ifrån vilka bakterier som fanns i den senaste sputumodlingen.  Wilma pratade också om hur hon hade känt för sin kropp under hennes sjukdomstid... det är så lätt att se ned på sin kropp. Tänka att den fixar ju ingenting. Den känslan blir verkligen starkare i sämre perioder. Men det ju så dumt, istället för att fokusera på allt som kroppen KAN göra. Kram Matilda