Bland molnen

Allt som varit lätt,då ingenting blir rätt.Det är så lätt att blunda för illusionen,av allt som kunde vara.Bilder likt scenarion som aldrig blev verklighet.Som fast i en cirkel i all oändlighet.Ingen annan vet.Vad jag är, varit och kunnat bli. Som fast i tiden utan kompass,så stirrar jag paralyserat på min klocka, gjord av fantasi.Lever livet i harmoni,där bland molnen, är jag fri. Andas in stunden,men jag kan inte skrika.Ord som ekar i en spegelbild,av något jag inte känner till.Vilsen i någon slags känsla,desperat efter att förändra.Allt och ingenting. Som ljuset av en lyktstolpe,som försöker förfalska bilden av din värld.Allt för att få dig att se,allt det där som en gång fick dig att le.