EN LITEN BOKRECENSION: DEN LILLA FLICKAN SOM SVALDE ETT MOLN LIKA STORT SOM EIFFELTORNET.

Författare: Romain PuértolasAntal sidor: 223Första meningarna: ”Det första jag fick höra från den gamla frisören när jag kom in i salongen var en kort och skarp befallning värdig en naziofficer. Eller en gammal frisör. ’Sätt dig!’.” Providence, en ung kvinna som arbetar som brevbärare i Paris, är på väg till Orly-flygplatsen för att ta ett plan till Marrakech och hämta den sjuåriga Zahera - en flicka som Providence äntligen ska få adoptera. Men Zahera lider av en allvarlig lungsjukdom och måste till Frankrike och få expertvård, så det är ont om tid. Och just som Providence ska ge sig iväg så stoppas alla flighter. En vulkan på Island har nämligen fått ett utbrott och inga plan får lyfta. Providence är förtvivlad. Hon måste ta sig till Marocko, och då är bara frågan: är hennes moderskärlek så stark att hon kan lära sig att flyga på egen hand? Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här boken. Den är väldigt svår att placera, men hamnar någonstans inom genren för modern saga. Verkligheten blandas med det omöjliga och fantastiska i en berättelse om en moders kärlek så stark att den övervinner naturlagarna. Det är en väldigt annorlunda spänning, där man som läsare sitter och hoppas och tror, samtidigt som man undrar vad det egentligen är man läser. Det är en minst sagt underlig roman, närapå absurd, fram till de sista sidorna där en enorm twist tar plats och förklarar allting du har läst. Men samtidigt som det är en vacker berättelse med ett fint budskap och spännande framfart, kan jag som läsare inte låta bli att känna mig lite lurad. Å ena sidan hade berättelsen inte varit lika vacker om jag redan i förväg vetat utgången, men å andra sidan blir jag lite arg när jag väl får veta det jag inte visste när jag började läsa. Svårt dilemma. Jag tyckte om boken och jag kan uppskatta den fina historien om kärleken som övervinner allt, men jag är ganska säker på att jag inte kommer vilja läsa om den.6 av 10 noter