NÄR NATUREN RETAS LITE.

Så har vi överlevt fyra veckors värmebölja. Temperaturer som får marken att koka lika mycket som hjärnan. Som får gräset att torka ut lika mycket som livsviljan. Där den mest spännande dagsutflykten involverar att ta sig från den klibbiga sängen till soffan för att sitta på handdukar med fläktar på högsta varvtal med tungorna hängandes och flåsa som små hundar. Där det mest produktiva man gör på dagen är att säga till sig själv: Bra jobbat! Du överlevde idag också! Man kan sammanfatta det som att det inte blir så mycket gjort. Så plötsligt händer det. Temperaturen sjunker till 26 underbara grader och hela världen börjar andas igen. Vi är piggare, gladare, liksom alldeles skuttiga och helt plötsligt jätte-produktiva. Man kan börja träna igen, ta promenader, spontanutflykter, tröjor, svala vindar, kallt regn, frysa och gåshud! En kväll när det kom ett skyfall gick hela familjen ut på gräsmattan med just detta mål: att få bli alldeles blöta, och frysa lite. Det var så skönt. Är det inte då naturens sätt att retas lite, genom att ge oss detta underbara väder, bara för att återigen ta det ifrån oss? Tidningarna pratar om "nästa stora värmebölja" som ska komma redan imorgon. Tillbaka med alla fläktar och handdukar. Man får väl vara glad att man inte bor allra längst ner i söder, där ska det tydligen bli ännu varmare än första värmeperioden. Slår SMHI's prognos in får vi flåsa och svettas i två dagar till, sedan kan vi andas igen. Något att längta till.