11 april / Hur du får högsta betyg i alla ämnen?

“Det pirrar i hela kroppen. I magen leker fjärilar tafatt. Jag skrattar åt deras lek. Känner en lättnad över att de; som så länge varit larver utvecklats till något vackert. Det ger mig en vacker känsla. En vacker känsla i hela kroppen. För att jag vet att jag, liksom dem, snart skall få pröva mina vingar? För att jag vet att jag också kommer att flyga?” Jag har läst om en situation där en lärare hade en elev som alltid skrev alla fel på ett rättstavningsprov. En gång blev läraren så frustrerad på pojken att hon istället skrev att han hade alla rätt. När pojken fick tillbaka det felaktiga resultatet med alla rätt reste han sig, hastigt, från stolen och rusade ut ur klassrummet.  Läraren sprang efter och fann pojken sittandes längre ner i korridoren. Med ryggen mot väggen och huvudet i händerna; gråtandes. “Vad har jag gjort?” tänkte läraren som ljugit för pojken och frågade honom vad det var. Pojken förklarade att han aldrig haft alla rätt. Utan att tänka svarade läraren; “Där ser du. Du kan ju visst!” samtidigt som hon bet sig i tungan åt den lögn som just flugit ur hennes mun. Hon hade just ljugit för en elev? När läraren nästa vecka rättade ett nytt prov pojken skrivit fick hon, ännu en gång, bita sig i tungan. Han hade nämligen stavat rätt på varje ord; på riktigt. Hon hade aldrig ljugit för sin elev. För “han kunde ju visst”. Han hade bara inte trott det själv. Men när han väl gjorde det - kunde han skriva alla rätt”. Jag älskar denna historia och tycker att den i kombination med forskning på hur förväntningar påverkar vår hjärna och våra resultat är slående. Jag ska inte rabbla studier. Har heller inte granskat dem noga, men vet att andra experter gjort det. När jag studerade Civilekonomprogrammet på universitetet var mitt mål att få högsta betyg i allt, på första försöket. Det fick jag. Bakom det ligger såklart timmar av slit, en god studieteknik och rätt rutiner som gav mig välmående och fokus. MEN; jag inser också, i motsats till pojken ovan, endast visste hur det kändes att skriva högsta betyg. Jag gick varje gång till tentan med en fantastisk känsla i magen. För jag skulle dit och briljera! Jag hade läst och lärt och skulle äntligen få visa att jag kunde. Att jag kunde? Det blev också en styrka. Efteråt har jag även förstått att min studieteknik innefattar flertalet av de tekniker minnesmästare, som Mattias Ribbing och Jonas Von Essen, lär ut. Jag vet inte varför jag tillämpat dessa tekniker sedan jag var liten eller vem som fått mig att göra det? Jag har inte reflekterat över att, bara gjort. Så samtidigt som jag tänker “vem är jag att komma med tips på hur man får högsta betyg i alla ämnen?” så inser jag med mina betyg i hand att “jo, men jag har ju ändå lyckats med det” så kanske kan jag åtminstone ha rätten att dela med mig av hur jag gjort för att se om det kan hjälpa någon? Och för att vara osvensk så måste jag säga att jag är SÅ otroligt stolt över mig själv för den prestationen. För även om människor undrar “vad jag ska med det till” så är det, för mig, ett kvitto på att jag har förmågan att lära. Lära in allt på samma nivå; oavsett om det gäller marknadsföring som jag tycker är roligt, finansiell planering som var universitetets svåraste tenta eller statistik som jag, innan jag lärde mig det, tyckte var riktigt tråkigt. Vare sig det är redovisning som är stelt eller organisation och ledarskap som är kreativt? - Och med det vill jag inte säga att jag är smartare än någon annan. Absolut inte! Tvärtom. Med det vill jag säga att allt är möjligt. Visst, jag har alltid haft lätt för att lära mig. Men tänk om “lätt för att lära mig” egentligen ligger i just tekniker och nyfikenhet snarare än något annat? För kan jag ge något litet tips som hjälper någon - så är det väl värt att riskera att någon som läst 240 HP “jante-lag” kallar det för  “skyt”? Ha. Jag tycker det. Jag har skrivit liknande inlägg förut - men som punkt nummer fem talar för tåls det att skriva igen? Ha. Faktorer som varit lyckade för mig: Läs kurshänvisningarna och betygskriteriernaDetta är vad som utgås ifrån när de betygssätter. Detta förstod jag först inte, men på Universitetet utgår de verkligen från detta. Säkerligen på gymnasiet också? Genom att ha checkat av att jag vid inlämningar fått med alla punkter som krävdes för VG (som var högsta betyg på universitet jag studerade på) var det nästan en självklarhet att få det. I dessa dokument framgår ju även vad som kommer examineras i kursen och därmed vid tentan. Läs materialet inför föreläsningarnaJag hade alltid läst igenom de sidor som hänvisades till inför varje föreläsning. Efteråt har jag förstått effekten av det. Det leder nämligen till att jag kände igen vad föreläsaren talade om, fick självförtroende genom det och även hade lättare att ta till mig innehållet i föreläsningen. StrukturStruktur, målsättning och plan. Låter tråkigt? Vad som är ännu tråkigare är, enligt mig, känslan av att man inte hinner med det man förväntat sig. Har ni hört talas om “Parkinsons lag”? - Jag är övetygad om att den stämmer. Det vill säga att; “En arbetsuppgift kommer att ta så lång tid som finns tillgänglig för utförandet” (källa: wikipedia). Därmed är det väsentligt att varje dag sätta en egen tidsram och en plan för dagen så att man hinner fylla den med fler saker. Jag har alltid skrivit ner en plan för vad jag ska göra varje dag fram till, exempelvis, en tenta. Det har givit mig en överblick för disponibel tid och över vad jag bör göra varje dag för att ligga i fas. Struktur medför frihet och planering medför fritid?Träning!Träna. Skippa aldrig träningen för att plugga. Om man “inte hinner” har man prioriterat fel? Med det inte sagt att det inte händer. Jag har prioriterat fel många gånger. Det finns ingen gång jag blivit så stressad i kroppen eller fokuserat så dåligt som när jag skippat träningen för att jag “får fler timmar” att plugga. Fler; ja, kanske. Effektivare? Absolut inte. Dock har jag lagt noll prestation i träningen under min studietid. Jag har haft tillräckligt med prestation och målfokus i studierna. Träningen har varit mitt sätt att hålla mig frisk, energifylld och även mitt sätt att slappna av. Det har funkat för mig! Anteckna under föreläsningarnaAtt anteckna är min paradgren? Ha. Efteråt har jag hört att studier visar att de som antecknar för hand lär sig mer än de som antecknar på datorn eftersom hjärnan då måste solla under tiden då man inte hinner skriva ner allt när man skriver för hand. Jag skrev dock på datorn. Kanske hade det fungerat bättre om jag skrivit för hand, vem vet? Dock tycker jag ändå att detta fungerade för mig. När jag antecknar tillåter inte min hjärna att jag svävar iväg och fokuserar på annat - jag lyssnar bättre, blir piggare och får en ökad förståelse. Jag antecknade också föreläsarens förklaringar vilket gjorde att jag kunde gå hem och läsa förklaringen bakom det som stod i boken. Det underlättade för mig. Dessutom behövde jag inte läsa allt i boken utan utgick främst från mina anteckningar och att det som föreläsaren tagit upp också var det som var mest väsentligt att lära sig. RepetitionAtt repetera genom att läsa sina anteckningar redan samma dag och sedan göra det kontinuerligt påföljande dagar ökar inlärningen. Jag har läst att forskning visar att man på så sätt lär sig materialet effektivt eftersom en viss procent stannar kvar i hjärnan (detta sammankopplas, som jag förstår det, även med hjärnans funktioner och effekten av att “sova på saken”) efter varje gång. SömnJag har aldrig under min studietid på universitetet ruckat på sömnen för att plugga. Oavsett var jag varit i mina studier inför en tenta har jag slagit ihop datorn när klockan slagit “läggdags”. Just för att jag är övertygad om att sömnen är så viktig och att det inte kommer bli bättre för att jag läser mer (förutsatt att jag läst det vill säga). Jag har läst att vi under natten lär oss saker vi inte kunde innan på grund av hjärnans sätt att arbeta. Den funktionen använde jag ibland genom en 20 minuters powernap under eftermiddagen för att “lagra” det jag just läst (och okej, också vila).  MinnesteknikerNär jag förra våren läste en kurs i retorik där vi gick igenom olika minnestekniker förstod jag att det är vad jag alltid tillämpat när jag lär mig något. Jag tar ofta första bokstaven i varje “ord” jag ska lära mig och sätter ihop till ett nytt ord. Varje ord associerar jag även till något väldigt märkligt som jag visualiserar. Det kan vara vad som helst. Mitt ex kollade väldigt konstigt på mig när han en gång förhörde mig på formler i redovisning när jag tänkte högt och talade om olika djur, gamla bekanta och annat som var avhängigt för att jag skulle komma ihåg. Ha! Efteråt har jag också förstått att visualisering och association är vad minnesmästare tar till och att det faktiskt är något “alla” kan underlätta sitt lärande med. Jag vet liksom inte hur man skulle kunna komma ihåg något om man inte gjorde så? Ofta handlar det ju såklart om förståelse också, men även då kan detta underlätta för att minnas delar av det man ska förstå. Tillsammans med övriga faktorer ovan funkar det utmärkt tycker jag. Jag minns när en av mina närmsta vänner frågade mig om något i en kurs och jag sa “hm, jag är rätt säker på att det där står i mitten av boken på en vänstersida under…” och att hon hittade det där jag beskrivit. Jättemärkligt. Jag antar att jag visualiserat under tiden jag läst och placerat det i bilder på något sätt? LästeknikerJag började alltid med att läsa “inledning” och “sammanfattning” av varje kapitel jag skulle läsa. Det gav mig ett helhetsperspektiv och en överblick över vad kapitlet innehöll och vad som var väsentligt. Jag insåg också att jag inte alltid hann läsa allt och att det inte heller var nödvändigt. När jag läste strök jag under partier och antecknade i marginalen.Radera appar i telefonen, stänga av notiserDetta är något jag skulle behöva göra igen för att agera och inte ägna mina dagar åt att reagera på saker. För mig tar det otroligt mycket tid, och energi, att besvara meddelanden i olika kanaler idag. Därav har jag raderat Snapchat. Det räcker liksom med instagram, messenger, mail och sms? Ha. När jag studerade raderas jag ibland instagram och facebook veckorna innan tenta. Mitt fokus behövde jag till annat. Detta är något jag, till viss del, borde tillämpa även idag för att behålla fokus på det jag tänkt göra och inte reagera på saker som inte ligger i min plan. Dock passar det mig inte att radera varken instagram eller messenger idag. Jag behöver messenger i jobbet och instagram för att det ger mig utlopp för mitt skrivande och för inspiration. Men; att avsätta viss tid för det och stänga av notiserna. Det kan jag gott göra för att bli mer effektiv. Hitta en nivå som passar dig! Tillit“Jag har tillit till min egen hjärnas förmåga” brukade jag säga till mig själv innan tenta. När du läst, och lärt, inför ett prov eller en tenta; känn tillit. Känn tillit till hjärnans förmåga att lagra informationen; till dess förmåga att komma ihåg det du inte tror att du kommer ihåg. Hjärnan är fantastisk. Under förutsättning att jag förberett mig hade jag enormt stort tillit till att jag hade informationen någonstans där inne och att jag skulle kunna plocka fram den när jag behövde den. Känn det som om du redan lyckatsDetta är flummigt? Ha. Men jag tror på att vi kan påverka resultatet av något genom att skapa en känsla av att vi redan lyckats innan vi faktiskt gjort det. Jag har spatserat omkring hemma och känt mig glad över att jag fått högsta betyg på uppgifter jag ännu inte fått tillbaka. Ha! Jag har känt glädje över ett resultat jag ännu inte fått och det har varit härligt. Jag har gått till tentan med pirr i magen för att jag varit exalterad över att lyckas. Det har skapat mig positiv energi i kroppen och jag tror att det är viktigt för att sedan kunna prestera. Så nästa gång du tänker att du inte kan; bit dig själv i tungan för att inse att du har fel. För som Kjell Enhager brukar säga “jag har inte lärt mig än” och det är en skillnad mellan de uttrycken. Det senare anser jag talar för ansvar och möjlighet. Det senare anser jag talar för hopp! “Med rätt inställning och rätt ansträngning” tror jag allt är möjligt sa jag i mitt klipp från “Unionen pitch 2018” och jag menar de orden. Med rätt inställning och rätt ansträngning tror jag att allt är möjligt.