26 juni / Att säga för mycket om någon annan, säger mycket om dig.

"Isn’t it odd when you’re leavning a dinner knowing everything about people whom wasn’t even there, yet nothing about them who were? And even though you were physicaly close to them, you’re still mentaly far away from - Always make sure to have your back free from everything else then your own shadow". Har ni någon gång suttit på en middag där det pratas om grannen, någon gammal kompis eller en person i staden som gjort något tokigt? Det har jag. Och det intresserar mig inte. Jag bryr mig inte om vad de som inte är där gör. Hade jag gjort det hade jag varit med dem? Jag talar inte om att jag vill styra samtalsämnena eller att en inte får nämna någon annan. Det tror jag att ni förstår? Jag talar om fenomenet skitsnack - när det tar över. När fokus är alla andra och när det är en trygg plats en går till när en inte har någonting att säga. Tips: säg då ingenting alls. Jag har aldrig varit intresserad av att prata skit om andra människor. Jag minns det redan från yngre tonåren; hur jag och mina bästa vänner, som del av ett större tjejgäng, sa till några (inte våra tjejer) som hade ägnat sig åt avundsjukt skitsnack och som trodde att "vi säkert snackat om dem också" att "när vi hänger har vi mycket roligare saker att prata om än att prata om andra. Vi behöver inte det, men vill det heller inte". I efterhand tänker jag att det var väldigt moget sagt för att vara så unga, men också det var helt sant. Med åren inser jag dock att det kanske inte nödvändigtvis är fråga om mognad utan mer en fråga om ett beteendedrag? En dålig vana.Eftersom jag inte själv har för vana att göra det (tro mig, jag har andra dåliga vanor på helt andra områden) tänker jag inte heller på att andra kan göra det om mig. Därför kan jag lägga upp "vad som helst" i sociala medier - det har jag alltid gjort. Från bilddagbokens dagar till idag. Jag tänker inte på att andra fritt kan print screena ens instgrambilder och skratta åt en i bikini eller en kan vara samtalsämnet på en middag en inte deltar på. Hade jag gjort det hade jag kanske låtit det påverka mina handlingar negativt och det vore onödigt. Jag talar inte om mig här utan vill egentligen bara skicka ut en pushnotis. Ett "tänk på vad du säger". För visst är det märkligt när man går från en middag och vet mer om dem som inte var där än om dem som var? - Har du inget vettigt att säga bör du kanske inte säga något alls. Testa att ställa en fråga till personen framför dig, istället för att berätta något elakt om dem du har bakom dig. "För att säga för mycket om någon annan, säger mycket om dig".