Nattvak

Det har varit snudd på kämpigt den senaste veckan då Vera har bestämt sig för att vaka är det nya sova. En till tre timmar varje natt har jag suttit vaken med henne, och sedan vaknat mellan sex och sju så gott som varje morgon. En dag sov hon till åtta, men då hade hon rojvat ordentligt på natten så hon var säkert alldeles slut. Det största problemet är ju att jag inte fattar vad hon håller på med. Hon är som vanligt på dagarna, har inte märkbart ont vare sig på dagarna eller nätterna, och skriker ju inte hysteriskt då hon vaknar heller. Snarare har hon myror i kroppen och svårt att somna om. Någon natt har det fungerat att ta henne till vår säng, då hon har varit lite gnälligare och jag har märkt att hon har behövt närheten, och då har hon somnat bokstavligen på mig, men oftast vaknar hon bara till i vår säng.Dessutom har jag ju gett flaska varje natt nu, så det är uppenbarligen tillbaka. Jeee... Nu är hon lite snuvig, vilket ju är ovanligt för henne, men jag tror inte att alla dåliga nätter den här veckan har varit på grund av det. Jag som precis hade fått börja sova. Desto mer bittert att inte få göra det då.